Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan ungdomars inställning till självdestruktivt beteende, välmående, neuroticism samt extroversion och sätt att leva. Genom en faktoranalys skapades en livsstils variabel som sammanfattades till variablerna medveten och konsument. En stor del av studien behandlar ungdomar då de kan vara välmående men ändå skada sig själva på grund av den livsstil de har. I studien har 96 ungdomar deltagit. Undersökningen har utförts på tre olika gymnasieskolor i Skåne.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om Ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Alexandra ?Kissie? Nilsson driver en av Sveriges fra?msta mode/livsstils blogg. Hon a?r omtalad runt om i landet fo?r sina extrema bantningsmetoder och fo?r sina sko?nhetsingrepp. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rklara hur betydande sociala medier a?r fo?r ungdomars identitetsskapande och hur en frontfigur influerar dem.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan ligga bakom en fysisk aktiv livsstil och en fysisk inaktiv livsstil och att öka förståelsen för varför vissa människor känner sig mer motiverade till att behålla ett hälsosamt beteende och andra inte. I studien deltog sex kvinnor där tre av dem hade en fysiskt aktiv livsstil och tre av dem hade en fysiskt inaktiv livsstil. De sex kvinnorna intervjuades med hjälp av en intervjuguide som baserades på teoriernaHealth Belief Model, Self-determination Theory, Social Cognitive Theory och tidigare forskning. Materialet analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet diskuterades i relation tidigare forskning och visade att motivationen, den egna inställningen och omgivningen är tre bakomliggande påverkbara faktorer som kan leda till en fysisk aktiv livsstil eller en fysisk inaktiv livsstil..

Hälsa och sättet man valt att leva sitt liv på ligger i fokus i vårt samhälle idag. Detta väckte mitt intresse att studera vilken påverkan media har på vår livsstil. Media har en inflytelserik position när det gäller människors inställningar och kunskaper i området hälsa och livsstil. Mitt syfte är att få en förståelse för hur människor påverkas av medias rapporter om livsstil samt att ta reda på om media kan motivera till ändringar i människors livsstil. Frågeställningarna jag kommer att söka svar på är; Hur fungerar medias påverkan av människors livsstil? Vilken betydelse har media när det gäller val av livsstil? Det är en kvalitativ studie där jag valt att genomföra intervjuer vid insamlandet av min empiri.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundskolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur Ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur lärare behandlar momentet hälsa och livsstil i ämnet idrott och hälsa.Hur undervisas hälsa och livsstil av lärare i idrott och hälsa?Hur bedömer lärare i idrott och hälsa elevernas kunskaper i hälsa och livsstil?MetodUndersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Fyra lärare i idrott och hälsa, verksamma inom grundskolans senare år på fyra olika kommunala skolor i Stockholms innerstad, deltog i studien.ResultatEn samstämmighet råder kring innehållet i undervisningen bland de lärare i studien som behandlar hälsa och livsstil i ämnet, men stor del av det centrala innehållet saknas i undervisningen. Eftersom merparten av det centrala innehållet i hälsa och livsstil inte får utrymme i undervisningen fokuseras bedömningen endast på ett fåtal punkter. Bedömningen som är kopplad till det som undervisas i hälsa och livsstil är relevant, dock bedöms även andra saker som faller utanför betygskriterierna.SlutsatsVi har fått insikt i att momentet hälsa och livsstil bör få större plats i ämnet idrott och hälsa än vad den nu har.

Denna uppsats är allmän och offentlig handling.Författaren har upphovsrätten och uppsatsen får inteBegagnas annat än för enskilt bruk utan författarens tillstånd..

Hälsa och livsstil spelar en stor roll i dagens samhälle. Folksjukdomar och ohälsosamt leverne blir allt mer förekommande. Skolan har en viktig uppgift att utbilda eleverna till att inse vikten av ett hälsosamt och sunt liv. Syftet med studien är att uppmärksamma och belysa hur och om en gymnasieskola arbetar med hälsa och kost mot eleverna. Litteratur kring hälsa, kost och livsstil har behandlats där skolans roll har varit i fokus.